Metamorphosis - the blast off

Nu har Vespan varit på blästring och grundmålning hos ett måleriföretag norr om Gävle.
Arbetet utfördes av två fantastiskt duktiga killar, Teddy och Tomas, som gjorde ett kanonjobb. Tyvärr ville de inte vara med på bild trots att de hade heltäckande overaller och ansiktsmasker! Vissa är nog helt enkelt mycket blygare än andra...
Alla detaljer är nu blästrade och nästan alla grundmålade med en ljusgrå epoxiprimer som fyller ut mindre ojämnheter på ett fantastiskt sätt. Det var nästan så jag trodde vissa delar var nya. Blästring är ett delikat jobb, speciellt om det som i detta fall är fråga om, bland annat, väldigt buckliga gamla sidokåpor i mjukt aluminium. Då gäller det att ha känsla för att inte blåsa sanden rätt igenom plåten. Teddy använde sand som redan gått igenom blästringen två gånger så att sandkornen inte längre var så skarpa och dessutom mer finfördelade. Helt fantastiskt resultat, vilka proffs!



Ramen är helt blästrad invändigt och utvändigt vilket avslöjade ett par skavanker som jag inte var medveten om sedan tidigare bla en liten spricka i benskölden ca 2 cm i överkanten delvis dold under kromlisten. Detta är ett minne från "vurpan" jag beskrev i ett tidigare inlägg. Dessutom ser man att beskölden behöver riktas något för att bli helt symetrisk.



Aluminiumkåporna, som jag inte har bild på ännu, måste också svetsas då de spruckit på några ställen. Sedan återstår många timmar av riktning innan de ser ut som de ska igen (om det nu ens är möjligt). Jag vill ju helst behålla de gamla kåporna eftersom de liksom framskärmen är gjorda av aluminium och detta är unikt för just Popolino och Sverige pga de viktregler som gällde för lättviktsmotorcyklar på 60 talet. Maxvikten var 75 kg och för att komma ner till den vikten så specialgjorde man vissa detaljer i aluminium för den svenska marknaden.



Det var nästan något spöklikt över delarna där de hängde helt "vita" i den annars så grå och slitna industrimiljön. Som en fas i en metamorfos passande den pånyttfödelse Vespan nu genomgår.





Nu är delarna vidarebefodrade till en mekanisk verkstad där sprickorna i plåt och aluminium ska svetsas av experter. Mer om detta senare...
Stay tuned!

1972 - the flashback

Abba bildas och jag ser dem live på folkparken i Gävle. Både ettöringen och tvåöringen försvinner och efter fyra års byggande står Ölandsbron klar.
Björn Borg, 15 år, vinner Davis Cup i Tennis. Han är faktiskt en månad äldre än jag och det betyder väl att även jag var 15 under första halvan av året.
Ulrika Knape, 17 år, vinner Guld i simhopp vid samma OS i Munchen som senare utsätts för ett palestinskt attenat där 11 Israeliska idrottsmän och ledare mördas.
Bobby Fischer spöar skiten ur Spassky i en schackmatch i Reykjavík.
Hewlett-Packard gör den första handhållna kalkylatorn.
Atari släpper den första versionen av sitt arcadspel "Pong" och den första mobiltelefonen tillverkades.
USA bombar Hanoi under julen och Olof Palme skäller ut dem efter noter!
John Lennons "Imagine" ligger på listorna tillsmmans med Led Zeppelins "Stairway To Heaven." Mariner 9 skickar de första bilderna från mars samtidigt som människan tar sina, hittils, sista steg på månen.
I hotellkomplexet Watergate sker ett inbrott i ett kontor och David Bowie släpper "The Rise and Fall of Ziggy Stardust".

Solen skiner jämt fast Pugh Rogefeldt sjunger om "små lätta moln" och Ted Gärdestad om "ett stilla regn",han är också 16 år.

Jag fyller 16 och köper en Vespa, Francis Ford Coppolas "Gudfadern" har premiär och jag är naturligtvis där, på Spegeln, av alla ställen!



Det mesta hade jag så gott som glömt, utom det sista.


Ted skulle ha blivit 53 idag den 18e februari, också ett sammanträffande...


Annat man lyssnade på:
The Rise and Fall of Ziggy Stardust and the Spiders from Mars, David Bowie
Tommy, The Who (Quadrophenia kom först 1973)
American Pie, Don Mclean
Harvest moon och Heart of Gold, Neil Young
Nights In White Satin, Moody Blues
Rocket Man, Elton John
Morning Has Broken, Cat Stevens
Mother And Child Reunion, Paul Simon
Vincent/Castles In The Air, Don Mclean
Going up the Country- Canned heat
Ted Gärdestad - Undringar
Kraftwerk - Kraftwerk
Roxy Music - Roxy Music

Nya bilder upplagda ----->

Nu har jag lagt upp ca 300 bilder på projektet så långt. Klicka på bildspelet här till höger så kommer det upp en större bild där man kan stega fram och tillbaka, enjoy!
PS: Det kommer snart fler bilder.

Färgmatchning

Eureka, jag har funnit det!
Eller rättare sagt, min syster har gjort det, hon hittade en bild på Vespan när hon som av en händelse fick för sig att skanna in en massa gamla bilder som hon hade liggande.

En bild, genast ruskas minnet om och ut trillar en massa konstiga minnen som man inte visste man hade kvar, märkligt...

Som ni ser är Vespan gul och inte grön som jag skrivit nedan, och det var en av sakerna jag nästan hade glömt.
Så här var det.

När jag köpte vespan var den ljusblå, vilket är orginalfärgen, så så långt var ju allt frid och fröjd. Men ni vet hur det är, och var, man hade en Vespa, men inget körkort ännu, så det kliade ju i fingrarna att testa, både på mig och mina kompisar.
Vi löste detta genom att ta ut vespan i skogen på en avlyst väg på I14 området (gamla regementet), som var avstängd med tjocka kättingar som hände över vägen, och där körde vi, fram och tillbaka så dammet yrde. Det var jag, Janne Karlsson, (det är han på cykeln i bakgrunden på fotot) och så Bengt "Becke" Edorson, och ingen av oss hade körkort.

Efter att jag och Janne tagit en försiktig provtur, så skulle Becke, som var ett år äldre, visa oss "smågrabbar" hur det skulle se ut. Han drog iväg på grusvägen så dammet yrde, åkte nån kilometer och vände sedan.
Det hade hunnit börja mörkna, så när han vände slog han på lyset, och sedan drog han på för allt vad tygen höll...
Dammet från hans avfärd hade inte riktigt lagt sig så det var inte lätt att se och det var dessutom ett svagt backkrön strax innan platsen där vi stod invid kättingen, vi hörde motorljudet bli starkare och starkare och såg en ljuskägla som flackade fram och tillbaka mellan tallarna, så förvann den bakom backkrönet och strålkastaren lyste upp genom dammet, men han saktade inte farten.
Rätt vad det var kom han farande över krönet i säkert 70-80 km i timmen, vi slängde oss åt sidan när vi insåg att han inte skulle hinna stanna. Det var kanske 20-30 meter kvar när han började bromsa, men han hade naturligtvis inte en chans...
otroligt nog så lyckades han ändå få till ett uppställ, så att han sladdade med sidan in i kättingen halvliggande på sidan, kättingen slog i kåpan och benskölden, slog upp som ett hopprep, touchade hjälmen medan Vespan gled förbi med benskölden invikt och motorkåpan helt mosad. Vilken dramatik... lite skrubbsår blev resultatet, men jag minns inte att vi blev speciellt rädda eller arga eller så. Jag bara konstaterade att nu hade jag lite jobb framför mig... man var sorglösare förr.

Efter diverse meckande i garaget, så var det dags att lacka, och då ville jag naturligtvis byta färg och jag hade fått för mig att citrongul skulle passa. Jag minns av någon anledning att jag köpte färgen på Lindbergs Färhandel på Kristinaplan och deras färgkartor var väldigt små, och som ni ser blev den inte direkt citrongul snarare postgul. Det senare var nog en stark orsak att jag ganska snart bytte färg, ännu en gång.
Men innan dess hann jag tydligen ta en bild på min syster Hildegunn, hennes man Kai och min "medbrottsling" Janne karlsson i bakgrunden. Janne är för övrigt en stolt ägare av en porscheröd Vespa 150 GS nu för tiden, så han blev inte avskräckt, han heller.
Becke bor vad jag vet i Göteborg, huruvida han kör Vespa har jag ingen aning om.



Jag gillar färgmatchningen på Vespan, hjälmen och hennes lurviga jacka som säkert var hypermodern just då, och även farsans BMW 2002 Touring med "Coloradoorange" lack.
Noteras kan ju också att det måste vara just 1972 eftersom både bilen och vespan har det gamla X nummret som byttes ut bara nån månad efter bilden tagits 1972.

Året var 1972

Grundskolan var slut och ett nytt liv väntade. Hela tiden hände nya saker och man var med överallt. Fridrotten tog fortfarande en del tid men tankarna upptogs mest av vad som skulle hända på gymnasiet. Min dåvarande flickvän Nina som var ett år äldre än mig gick redan där och berättade alltid om alla fester och föreninger etc. Nåja, sommaren gick och 16 årsdagen närmade sig med allt vad det innebar. Min gamla Puch Alabama - man gillade scooters redan då - började kännas lite mesig, och jag hade fått ögonen på en Vespa 125 som en kompis skulle sälja. Frågan var bara, hur skulle jag få ihop pengar snabbt? Som vanligt så ordnade det sig eftersom han inte bra ville sälja vespan utan dessutom visste om ett jobb på Valbo Köpcentrum som , diskare!
Well man fick inte vara kräsen, sommarjobben växte inte på träd, då heller, i alla fall inte om man vill ha lite betalt. En snabb kalkyl visade att jag skulle behöva jobba i tre veckor för att få ihop köpesumman. Tre veckor och 50.000 tallrikar senare var Vespan min. Det var den 27 Juli 1972.

Tack och lov för riksarkivet som haft en kopia på detta dokument i 37 år. Obeservera att både det gamla och det nya registreringsnummret finns med på formuläret. En annan intressant detalj är att den står som först registrerad de 14 maj 1972? Det är ju bevisligen en -65:a ?

Detta kräver lite efterforskning...

Nido di vespe

Som bekant betyder ju vespa geting på italienska. Då förstår ni ju att jag blev glad när jag hittade ett gammalt getingbo inuti ramen. Cirkeln var på något sätt sluten...vespaio eller nido di vespe=getingbo, ganska bra namn på vespan egentligen...hmmmm

Demontering i "Biggehallen"

Det tog ju sin tid att få papperen klara och under tiden så fick vintern för sig att göra ett nytt allvarligt försök på årsbästa.
I avsaknad av ett varmt garage så uppstod ett litet problem. Var ska jag hålla till?
Svaret fanns som vanligt, på Internet! Jag satt och surfade på ett restaureringsobjekt på scooterhelp.com, när jag upptäckte att den nyrenoverade Vespan stod på ett nytt parkettgolv.
Sagt och tvättat, och när tioöringen trillat ner, så insåg jag att det finns vissa fördelar med att vara särbo. En av dem är att ingen gnäller om det ligger en Vespamotor i Jacuzzin...



Nåja, fullt så farligt är det ju inte. En Vespa är ju inte så stor, och det går snabbt att skruva isär den och då blir det mest smådelar som man snabbt kan packa ner i plastpåsar, rent och fint...



Speciellt när Lasse kom over och hjälpte mig att jobba, Kolla vilken hastighet han skruvar med! Rena formel 1 depån...



Men om man tänker efter så är det inte så galet som det låter att hålla till hemma. När ramen är blästrad och lackad - ett jobb vilket jag ämnar lämna bort den här gången - så ska alla gummidetaljer bytas ut, även däcken. Sen blir det i stort sätt bara nya delar och nypolerade kromdetaljer. Motorn helt renskrubbad och blank. Då är ju Vespan så ren och blank att jag egentligen borde flytta in den i köket...



Vespan har ju inte använts speciellt mycket de sista 30 åren, så den är verkligen inte speciellt smutsig som det är, möjligtvis dammig. jag valde ändå att ta in den i badrummet och tvätta den både invändigt och utvändigt, innan jag packade den för färd till bästring och grundmålning.

Bi-fall för en geting

OK, det var ett tag sen jag skrev, men nu har jag desto mer att skriva.
Jag kände på mig att jag kanske inte fått allt som fanns hos Riksakivet om min Vespa, så jag ringde upp och frågade. Vips hade de hittat 7 dokument till, bla ett registeringsbevis med ägarbytet. BINGO, exakt vad jag behövde.
Jag talade även med Transportstyrelsen ännu en gång till, och fick klart för mig att det första men skulle göra var att betala 500 kr innan de ens kollade på papperen. Nåväl, jag gjorde detta och efter precis en vecka så damp det ner ett kuvert med ett dokument:



Så nu är det bara att besiktiga, Nja kanske inte ännu, det är ju lite kvar att göra, typ allt..
Hur som helst så är Vespan "back in business" och nu är det är bara att sätta igång och skruva isär den.

Stay tuned...