Vespa, Bigge, 1972, Bigges Vespa, Retro, Vesparestaurering, Vespa restoration, maintenance, mektips, meka, renovering, scooterrenovering

onsdag 16 mars 2011

Coffe time!

I fredags när jag satt på tåget till Stockholm ringde telefonen, det var Teddy, som äntligen meddelade att lackeringen var klar. Typiskt att man just var på väg på en liten storstadsweekend med familjen. Helst vill jeg ta nästa tåg hem och ut och kolla.

Nu hade det kanske inte varit en så populär lösning hos mitt övriga resesällskap så det var bara att gilla läget. För att0 trösta mig och bli av med den värsta abstinensen så tog jag en sväng in på EHR motor, eller Vespa Service som det populärt heter på Thulegatan. Kunde dock inte komma på en neda pryl jag behöver till 57an just nu, så jag gick tomhänt därifrån för första gången någonsin. Gänget på Vespaholics Anonymous skulle varit stolta!


Så i måndags på lunchen kunde jag inte hålla mig utan åkte ut till Tröjde där Teddy väntade med två pallar "chokladgodis". Först trodde jag att jag fått fel färg då lacken så nästan svart ut mot snön.






lackeringen var verkligen fin och Teddy hade använt nästan dubbla mängden färg och klarlack än vad som var rekomenderat, allt var lackat både invändigt och utvändigt. Man kunde bokstavligen spegla sig i lacken.






Som sagt i skuggan såg lacken nästan svart ut men sedan varireda färgen alt eftersom ljuset och ljusvinklarna ändrade på sig.






Svart blev kaffebrunt genom hela rostningsskalan, från mörk till ljusrost.






I direkt solljus skimrar metalliclacken mot guldbrons...






Som sagt nu är den hemtrasporterad och nu börjar monteringsarbetet, mycket kaffe blir det!



To be continued.......

torsdag 24 februari 2011

Here we go again...

Jag har under vintern vaknat till liv igen, och sjösatt mitt nya projekt "Gevalia Mörkrost".
En Vespa Touring 1957 som jag köpt av Jaohan Anderung. Motorn renoverades redan sommaren 2010 av Janne Andersson med helt nytt vevparti.
Här kommer några bilder fram till nu.


Affären är klar och Johan hjälper till att få upp Vespan på Släpet.

Vid en första okulärbesiktning av Koppling vevaxel etc kunde konstateras att vevaxeln inte mådde speciellt bra. Tändningen var i princip omöjlig att ställa in då svänghjulet rörde sig på axeln eftersom kilspåret var slut.


Det var ju ingen ny Vespa så man får väl räkna med att den varit med om en del. Ett antal lackeringar av varierande kvalitet och diverse omkullåkningar med typiskt resultat.




Inte speciellt rostig trots åldern.


Detaljer efter blästring och tvåkomponentsgrund.


Chassit efter riktning och reparation blästring och grund.


Sadeln ser inte speciellt bekväm ut i dagsläget.


Alla hål efter "grodyngel" etc igenlagda, bucklor riktade, blästart, spacklat, slipat och grundat första gången. Nu väntar ny tvåkomponentsgrund/filler slipnijng samt lackning i mökt kaffebrun metallic.
Fler bilder kommer under vägs...